Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmÀssigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens vÀlbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrÄn Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

Under de senaste Ären har socialstyrelsen genomfört mÄnga omorganiseringar och implementerat en rad nya metoder och system i verksamheter som arbetar inom socialvÄrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka behandlingspersonals upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering pÄ behandlingshem. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄlunda: Hur pÄverkas personalens upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering inom den offentliga verksamheten? Samt hur dessa faktorer pÄverkar personalens arbete med klienterna? För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra observationer och intervjuer med personal frÄn olika behandlingshem. De teoretiska begrepp som vi har inspirerats av Àr byrÄkrati och alienation samt komplexitetsteorin och förÀndringens fyra rum som Àr vÀsentliga för vÄr uppsats.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig pÄ en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts frÄn svaren och resultaten av frÄgestÀllningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt frÄn hermeneutiken anvÀndes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter frÄn en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst nÄgon gÄng under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende.

Syfte: UtvÀrdering av hur patienter upplever den förbokade Äterbesökstiden, vÀntetiden samt personalens bemötande vid Äterbesöket. Syftet Àr Àven att undersöka hur personal pÄ ortopedens nyinrÀttade ?snabbmottagningen? vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrÄgningarna, efter införandet enligt Lean-modellenMetod: Deskriptiv kvantitativ enkÀtstudie. SlumpmÀssigt urval utfördes pÄ patienter och av hundra procent (n=55) tillfrÄgade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrÄgad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9).

Att stötta mamma och barn i övergÄngen frÄn sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning Àr en omfattande och viktig del i omvÄrdnaden pÄ en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process Àr begrÀnsad. Forskning har mestadels fokuserat pÄ nÄgon eller nÄgra aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning pÄ en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn pÄ amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gÄ frÄn sondmatning till amning samt hinder och underlÀttande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ dÀr tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn pÄ amning.

I Sverige arbetar mÄnga mÀnniskor i human service organisationer sÄsom: skolor, sjukhus, Àldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglÀdje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan pÄ relationen mellan personal och brukare och dÀrigenom ocksÄ för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglÀdje kan innebÀra för personal som arbetar inom kommunal Àldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn pÄ sin betydelse för personalens arbetsglÀdje. För genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.

FrÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt pÄverkas personalens arbetsmotivation av personalkostnadsbesparingar?Vilken betydelse har arbetsmotivationen vid personalkostnadsbesparingar för det finansiella resultatet pÄ kort och lÄng sikt?.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förvÀntningar styr ökade krav pÄ god vÄrd. Arbetet i hÀlso- och sjukvÄrden Àr kunskapsintensivt och i stÀndig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och Äterkoppling. Detta sÀtter fokus pÄ ledarskap och lÀrande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hÀlso- och sjukvÄrden, om lÀrandestyrt förbÀttringsarbete.

Arbetet handlar om hur man som höft och knÀopererad patient kÀnner sig bemött pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning efter att ha fÄtt en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smÀrtsamma och behöver i regel lÄng rehabilitering, vilket stÀller stora krav pÄ personalens sÀtt att vÄrda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet Àr att beskriva hur patienter efter höft och knÀprotesoperationer upplever personalens bemötande pÄ ortopedisk vÄrdavdelning.En litteraturstudie Àr gjord utifrÄn kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgÄngspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrÄn tre teman; Att kÀnna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att kÀnna sig professionellt omhÀndertagen: beskriver hur patienter kÀnner nÀr de blir vÀl omhÀndertagna under sin postoperativa tid pÄ avdelningen. Att kÀnna sig förbisedd: beskriver att patienter kÀnner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid pÄ vÄrdavdelningen. För att patienter med höft och knÀproteser skall uppleva vÄrden som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon fÄr fortlöpande utbildning och att vÄrdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Syftet Àr att undersöka personalens erfarenheter av arbetssÀtt och metoder i förskolan för att möta flersprÄkiga barn i förskolan.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

I dagens samhÀlle Àr narkotikamissbruk ett omdiskuterat Àmne, likasÄ LARO-programmet. Den första lÀkemedelsassisterade underhÄllsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige Är 1966 och bestod dÄ av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie Àr att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv. Denna studie har baserats pÄ fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i tvÄ olika kommuner. Studien baserar sig pÄ individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hÀnsyn till personalens Äsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrÄn. I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjÀlpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjÀlpt, anser de att en stor del av programmet Àr medicinen och de anser att det finns brister i programmet.

Patienter i behov av palliativ omvÄrdnad finns pÄ mÄnga vÄrdenheter och mÄlet med modern palliativ vÄrd Àr att frÀmja livskvalitet. I vÄrden har personalens bemötande stor betydelse för patienters vÀlmÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvÄrdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att fÄ omsorg utan att behöva frÄga, att bli sedd som mÀnniska inger hopp, att lita pÄ personalens kunskaper.

Studiens huvudsyfte Àr att utforska HVB-personalens kÀnslomÀssiga pÄfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien Àr baserad pÄ fenomenologisk ansats, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som bÄde givande och krÀvande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men Àven sprÄk- och kulturkompetens betonas.